Christine Arve

5 fakta om skelettet – inte bara ett läskigt benrangel!

Uppdaterad: januari 3, 2019

Såhär runt Halloween har du kanske redan sett folk utklädda till skelett på gatorna. Men det är inte bara något läskigt och obehagligt – det är livsviktigt för att vi ska vara just människor. Så även om du inte tänker på ditt skelett varje dag kanske du kan ägna det en tacksam tanke just idag. Här kommer fem fakta om skelettet du kanske inte kände till!

Skelettet består av fler än 200 ben

Det kanske låter mycket, men skelettet är uppbyggt av mer än 200 ben. Höftbenen och lårbenen är bland de största, medan tår och fingerben hör till de mindre. Hörselbenen är, som en del av oss kanske minns från skolgången, de allra minsta. Stigbygeln, som är ett av de tre hörselbenen, är vårt minsta ben och är ungefär lika stort som ett riskorn!

Det finns tre olika typer av ben i skelettet

Benen i vårt skelett varierar inte bara i storlek utan också i typ. Rörben är den typ av ben vi har i våra armar och ben. Våra muskler fäster vid den här typen av ben. Vi har också korta och oregelbundna ben i våra hand- och fotleder, men även i ryggraden. Sist har vi platta ben som bygger upp vårt kranium. Till den här gruppen räknas också bland annat skulderbladen och revbenen.

Skelettet fungerar som en sköld – fast inifrån

Vissa djur har skelettet utanpå kroppen (exoskelett), exempelvis kräftdjur och insekter. Vi människor och de flesta däggdjur har dock skelettet inuti kroppen (endoskelett). Oavsett så fyller skelettet en gemensam funktion: det ska skydda våra inre organ. Ditt kranium (skallen) skyddar exempelvis din hjärna, medan bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna. Skelettet fungerar så bra som skydd eftersom det är uppbyggt av benvävnad. Uppbyggnaden av denna liknar armerad betong och har både böj- och draghållfasthet samtidigt som det är väldigt hårt.

Ryggraden en viktig del av skelettet

Vi människor hör till gruppen ryggradsdjur, och med det i åtanke är det inte så konstigt att vår ryggrad är en central del i våra kroppar. Ryggraden består av totalt 33 kotor av olika typ som är staplade på varandra. Mellan varje kota ligger en disk som består av brosk. Dessa underlättar våra rörelser. I ryggraden finns också ryggmärgen skyddad, omsluten av ryggkotorna. Om du har ont i ryggen kan det vara artros i ryggraden, så tveka inte att söka hjälp för dina besvär.

Skelettet hålls ihop av leder

Om det inte vore för våra leder, som gör att benen i skelettet kan röra sig mot varandra, hade vi inte kunnat röra på oss. I varje led möts minst två ben, där båda ledytor täcks av en viktig vävnad, nämligen brosk. Brosket gör att skelettdelarna kan glida mot varandra och samtidigt ta emot belastning. Om brosket i en eller flera leder bryts ned så kallar vi det för artros. Läs mer om artros här.

Den led som drabbas av artros blir ofta stel och gör ont vid belastning. Ofta drabbas knä- och höftleder, men vilken led som helst i kroppen kan drabbas. Misstänker du att du har artros bör du kontakta din vårdcentral eller en fysioterapeut. Ett annat alternativ är att ladda ner appen Joint Academy och få både diagnos och behandling digitalt. Välj det alternativ som passar dig bäst.

Här finns mer information om artrosbehandling online.