Maria Blomqvist

Artrosexperten – Svarar på dina frågor om artros

Uppdaterad: december 28, 2018

Vi har träffat Leif Dahlberg och ställt de vanligaste frågorna som vi får från våra följare på Facebook. Leif är professor i ortopedi och överläkare på SUS i Lund. Dessutom är han medicinsk chef för Joint Academy.

Du kan se hela intervjun i videoklippet eller läsa frågorna och svaren här.

Varför blev du intresserad av att forska om just leder och artros?

Efter en ganska lång utbildning hamnade jag först på ortopeden, och då var en av de vanligaste numren att göra proteser på folk. Jag undrade naturligtvis varför man gjorde det och svaret var att det var för att man hade sprickor i leden. När jag sedan frågade varför man får sprickor i leden fick jag inget riktigt bra svar. Det tyckte jag var intressant: att vi gör så väldigt många protesoperationer men vet inte riktigt vad det beror på att vi måste göra dem. Det fascinerade mig och på den vägen är det.

Vad är artros?

Enkelt sammanfattat är det vår vanligaste ledsjukdom som drabbar cirka 10 procent av alla över 40 år. Det är lite skillnader mellan män och kvinnor och lite skillnader på olika platser i världen, men i medeltal kan man säga det.

Vilka är symtomen?

När man har suttit en stund och ska komma igång kan det kännas stelt och när man belastar leden så gör det ont. Det gör ont när man rör sig och ibland gör det ondare efter att man rört sig. Det här sammantaget talar för om man har artros eller inte.

Varför gör det ont?

Egentligen vet man inte det säkert. Vi har inte riktigt en förståelse för varför det gör ont.

Hur behandlar man artros?

Då kan vi komma tillbaka till din fråga om varför det gör ont. Vi märker ju att om man stabiliserar sin led och tränar upp sin muskulatur och skyddar sin led så gör det mindre ont. Då kan man tänka sig att smärtan beror på att leden inte riktigt glider bra i förhållande till sina två glidytor, att det blir ostadigt och att leden är oskyddad. Så behandlingen idag går ut på någon form av avlastning.

Vad har vikten för betydelse?

Tänker man på belastning ligger det nära till hands att tänka på vikt, eller att man skulle behöva minska sin vikt. Det finns många studier som också visar att om man minskar vikten så påverkas också symtomen för artros.

Men jag tycker man ska föra resonemanget ett steg vidare och förstå att det är den belastning man lägger på leden som är viktig och att behandlingen går ut på att avlasta. Därför är det en lika viktig del som att gå ner i vikt att se till att man bär upp sin vikt ordentligt. När man promenerar och rör sig så spänner man sina muskler och när man spänner sina muskler så avlastar man också leden. Ett annat sätt att avlasta är att till exempel använda krycka eller stavar när man går.

Så man ska förstå förhållandet mellan hur mycket man belastar och hur mycket man bär upp på sin led.

Så muskelstyrkan är viktig?

Ja, jag tycker att man ska fokusera mer på muskelstyrkan och stabiliteten än vikten i sig. Börjar man träna upp sin styrka så brukar man få vikten på köpet.

Blir man bara sämre?

Ja om man inte gör någonting åt det blir man naturligtvis sämre, men om man tar tag i problemet så blir man inte sämre. Då kan det stanna av och man blir bättre helt enkelt.

Vad är det för skillnad på höft- och knäartros?

Höften ligger ganska djupt och där finns det mycket muskler och då ligger det nära till hands att säga att träning är lika bra för höften som för knät. Men har en studie visat att det är inte riktigt lika framgångsrikt och att det finns andra orsaker i höften som kan behöva behandlas. Från att man föds kan höften vara lite ostadig och på det sättet behöver även höften stabilitetsträning.

Höften är också en led som är mycket stelare än knät och då är en viktig del av träningen att behålla sin rörlighet i höften. Så även om det gör ont är det viktigt att man tänjer, töjer och sträcker höftleden. Gör man inte det blir det kortare och kortare steg när man går och man blir stelare och det gör ondare när man väl ska komma igång.

Så det är viktigt att fortsätta träna och röra på sig?

Hela tiden kan man säga. Det här är en livslång förändring och tar man inte tag i problemet blir man gradvis sämre. Tar man tag i det får man fortsätta behandla sig själv kontinuerligt.

Vad finns det för läkemedel?

Det finns bra smärtstillande läkemedel och det kan man behöva ibland när man tränar. Även om det inte är farligt kan det vara obehagligt och vara svårt att göra övningarna när det gör ont och då kan man behöva ta till läkemedel. Då ska man ha klart för sig att bara använda det när man tycker att man behöver och inte använda det kontinuerligt därför att alla läkemedel har sina biverkningar och det är i längden inte bra för flera olika system i kroppen att äta.

Vad vet vi om naturläkemedel som exempelvis nyponpulver eller glukosamin?

Det korta svaret är att när man i väldesignade studier undersöker om de här preparaten har effekt kan man inte visa att de har någon specifik effekt. Det betyder att många kan känna sig bättre när de äter de här preparaten, men det beror inte på att det påverkar artrosen.

Det enklaste sättet att förstå det på är att man tar de här preparaten när man har som ondast och sannolikheten för att man ska få mer ont är ganska liten, däremot är sannolikheten stor att man får mindre ont och då blir man naturligtvis bättre när man äter preparaten. Men det beror inte på att man har påverkat artrosen utan att så hade det kunnat bli ändå. Det här kan man kalla för en slags placeboeffekt. Det betyder att hade man tagit ett annat piller, säg sockerpiller, hade man blivit lika bra.

Hur ska man hinna med behandlingen som ändå kräver att man gör mycket själv?

Det är ofta så att man drar sig för att ta det här steget och göra en förändring. Man tänker ofta att det är tyngre än det faktiskt behöver vara. Just när det gäller artros visar det sig att det räcker med att man ägnar 5-10 minuter om dagen fem dagar i veckan. Man behöver inte sätta av en timme eller mer och gå till gymmet och överarbeta utan små steg kommer att ge förändring.

Hur lång tid tar det innan man märker resultat efter att man börjat behandlingen?

De flesta brukar känna en förbättring efter sex veckor. Men mellan sex och tolv veckor brukar de flesta ha märkt en förändring.

När ska man operera?

Det går inte att ge ett tidsperspektiv men när man känner att man har gjort vad man kan göra och livskvaliteten sjunker och att livet inte blir roligt, då ska man låta sig opereras med protes. Det brukar komma fram väl om man sitter ner och pratar med den läkare som man ska bli opererad av.

Om man måste sluta med sina fysiska aktiviteter/intressen på grund av artrosen? Det beror på. Man ska kunna klara att promenera och man ska kunna träna, men man ska också ha klart för sig att man kanske inte kan utföra alla typer av fysiska aktiviteter med en protes heller, så det får man ta ställning till själv.

Varför är artros vanligare idag?

Dels beror det på att vi har förstått sjukdomen och diagnostiserar den bättre. Men en annan del är att vi faktiskt blir lite tyngre hela tiden. Vi balanserar inte ökad vikt och tyngd med muskelkraft.

Finns det andra orsaker än just vikten?

Ledskador är en vanlig orsak till artros, speciellt i knäna. Man kan också ha otur och ha ärvt sämre leder och brosk. Jag skulle säga att de vanligaste orsakerna är obalanserad belastning, ledskador och arv.

Är hård träning en riskfaktor?

Nej, det finns ingenting som har visat att det ökar risken. Det är snarare så att om den hårda träningen har medfört några ledskador så skulle man kunna få det. Sen finns det ju många som säger att åldern är en riskfaktor men egentligen så är det inte så att åldern är en riskfaktor utan snarare hur länge de här riskfaktorerna har fått verka.

Kommer vi att kunna spruta in brosk i framtiden eller odla fram proteser av eget DNA?

Det vore en ganska bra genväg. Men finns orsakerna till att man får artros kvar innebär det att det nya brosket kommer att drabbas av samma faktorer som det gamla. Man måste fundera över vad den största sannolika riskfaktorn hos en själv är och då är det bättre att påverka den istället för att hoppas att en insprutning löser problemet.
Vi kan framställa brosk konstgjort idag men vi har inte med framgång lyckats ersätta saknaden av brosk eller förbättrat brosket i leden ännu. Det kommer kanske att gå men som enskild behandling tror jag inte att den kommer att bli lyckad.

Vilket är ditt bästa råd till de som har ont i sitt knä eller höft?

Sammanfattningsvis: först får man motivera sig själv och bestämma sig för att jag har besvär, förstå vad det beror på och att det här vill jag göra någonting åt.

Sedan är det positiva att det inte kräver väldigt mycket, man kan göra sina övningar under en lunchrast. Man behöver inte gå till gymmet en timme eller två några gånger i veckan utan kan satsa på att ägna det 5-7 minuter om dagen, fem gånger i veckan när man har tillfälle så räcker det. Det kommer att bli bättre.

Man bestämmer sig för att förändra sig. Man tar små steg åt gången, är glad åt förändringen som kommer och så fortsätter man och gör det varaktigt. Det är mina bästa råd.

Fortsätt gärna att skicka frågor till oss via Facebook eller till artrosexperten@jointacademy.com. Vi kommer träffa fler experter på området under hösten och då utgår vi från era frågeställningar.
Har du behov av att behandla din artros eller få en diagnos kan du registrera dig på Joint Academy här.