Christian Anker-Hansen

Hur vet man om man har artros? – Ortopedläkaren svarar

Uppdaterad: november 25, 2019

Många lider av kronisk ledvärk. En av anledningarna kan vara artros. Här svarar ortopedläkare Christian Anker-Hansen på frågan: hur vet man om man har artros?

Så många lider av kronisk smärta

Smärta är en vanlig sökorsak i sjukvården. Faktiskt är det så att 40-50% av Sveriges befolkning har långvarig smärta, också kallat kronisk smärta. Detta betyder att ca. 4,9 miljoner människor i Sverige lider av kronisk smärta. I vissa fall kan man bota smärtan, i andra bara lindra eller dämpa. Ledsmärta som beror på artros går exempelvis inte att bota eftersom det rör sig om strukturella kroniska broskförändringar i leden. Som tur är finns det effektiv lindrande behandling i form av strukturerad handledd artrosträning som ges både på vårdcentralen i form av så kallad Artrosskola, men även som individuell behandling digitalt med Joint Academy.

Läs också vad en fysioterapeut rekommenderar vid artros.

Hur vet man om man har artros?

Hur vet man då om den ledvärk man upplever är artros? Det två vanligaste tidiga symtomen på artros är stelhet i leden och belastningssmärta. Stelheten brukar vid knäartros kännas när man suttit en stund och ska upp och röra sig igen. Vid höftledsartros brukar man känna av stelheten när man roterar höftleden, t.ex. när man ska ut eller in ur en bil. Andra tidiga tecken på artros kan vara att man får en plötslig inflammation med ledsvullnad, värmeökning och smärta efter en ovan ansträngning, såsom vandring i kuperad terräng.

Artros kan drabba vem som helst och egentligen både unga och gamla. Idag ser vi att många får symtomgivande artros, framförallt i knä- och höftleder, redan i 40-50 års åldern. Sannolikt beror detta främst på övervikt som belastar leden onödigt mycket. En annan bidragande orsak till att utveckla artros kan vara inaktivitet, t.ex. att ha ett stillasittande jobb i kombination med otillräcklig motion. Leder mår nämligen bäst av rörelse och måttlig belastning eftersom det då bildas näringsrik ledvätska som gör att ledbrosket repareras och stärks. Det är detta man tagit fasta på i behandlingen av artros, som ju utgörs av träning.

Ytterligare en orsak till tidig artros kan vara en tidigare ledskada, exempelvis om man fått en meniskskada i knäleden eller haft en benbrott som skadat leden. Risken för artros ökar också med ökad ålder eftersom det oftast tar tid att utveckla artros. Dessa riskfaktorer är betydelsefulla när man ska avgöra om man har artros. 

Läs mer om riskfaktorer på artros.org.

Så ställs diagnosen

Många tror att undersökning med röntgen eller magnetkamera är avgörande för att fastställa en artrosdiagnos. Så är det inte. Det beror på att tidiga artrosförändringar inte syns på röntgen eller MR. Dessa undersökningar används därför endast om man är osäker på diagnosen eller om man har långt gången artros och behöver en operation. Det finns tyvärr inget säkert blodprov för att avgöra om man har artros. 

Ett sätt att komma närmare om man har artros eller inte är att ta Joint Academys artrostest. Detta är ett vetenskapligt framtaget test där man svarar på de viktigaste frågorna om artros. Baserat på detta kan man räkna ut en sannolikhet för om man har artros. Ett säkrare sätt är dock att söka sjukvård och prata med en fysioterapeut (sjukgymnast). Loggar du in på Joint Academy kan du snabbt och enkelt få kontakt med en artroskunnig fysioterapeut som kan ställa diagnos online och ge dig en vetenskapligt bevisad effektiv behandling för artros i knä och höft med Joint Academy.