Christine Arve

Operation på grund av höft- / knäledsartros – så ser statistiken ut

Uppdaterad: januari 3, 2019

Ungefär var fjärde svensk över 45 har diagnosen artros idag – och sjukdomen blir allt vanligare. I takt med att antalet drabbade ökar så stiger även antalet artrosrelaterade operationer. Men hur många av de som drabbas av artros behöver kirurgiska ingrepp? Och hur många blir nöjda med resultatet efter operationen?

Operationer på grund av artros – statistik och siffror

Grundbehandlingen av artros består av träning i kombination med utbildning och, vid behov, viktminskning. Detta räcker som behandling för de allra flesta av de som drabbas av sjukdomen. Ungefär 80 % av de som drabbas av artros behöver faktiskt aldrig mer behandling än så. Vissa kan dock behöva komplettera med lättare smärtstillande tabletter, hjälpmedel såsom käpp eller knäskydd, eller kortisoninjektioner. Trots detta har bara 43,6 % av de som genomgår operation av höften för sin artros gått igenom artrosskola eller motsvarande behandling.

Endast ett fåtal av de som drabbas av artros blir aktuella för operation – faktiskt bara 10-15 %. När det kommer till kirurgiska ingrepp är det främst protesoperation som gäller. I Sverige får ungefär 30 000 personer en höft- eller knäprotes varje år som en följd av artros. Av dessa är 90 % nöjda efter en höftoperation, men bara 80 % av de som får en knäprotes. Detta kan exempelvis bero på att man fortfarande känner sig stel i knät efter operationen, något som är vanligt. För att minimera detta är det viktigt att fortsätta träna i den mån man kan.

Generellt sett brukar man undvika att sätta in proteser hos individer under 65 års ålder. Ju yngre den person är som opereras, desto mer ökar nämligen risken för omoperation eftersom en protes bara håller i ett visst antal decennier. Av de som fick en ny höft under de senaste 10 åren har dock 97 % klarat sig utan att behöva genomföra ingreppet igen!

Olika typer av operationer vid artros

Det finns flera typer av ingrepp som är vanliga i samband med höft- och knäledsartros. Dessa är mer eller mindre effektiva. Ett ingrepp som exempelvis inte bör utföras på grund av artros är titthålsoperation av knät. Den här typen av kirurgi fungerar bra vid akuta skador men har ingen positiv effekt vid artros.

Ett ingrepp som däremot brukar ha bra effekt vid artros är osteotomi. Detta görs ofta på yngre, aktiva personer för att skjuta upp behovet av en protesoperation. En osteotomi innebär att knäleden vinklas om (från hjulbenthet till kobenthet) för att fördela belastningen på leden mer jämnt. Det vanligaste, och mest effektiva, är dock att sätta in en protes i den drabbade leden. Mer information om operation vid artros finns här.

När det kommer till mer komplicerade leder, såsom ryggrad eller mindre leder i foten, är operation däremot svårt och bör undvikas. Här rekommenderas istället andra typer av behandling. Mer information om artros i ryggen och foten kan du hitta på respektive länkar.

Om du misstänker att du har artros i höften eller knät är det dock långt ifrån säkert att du behöver genomgå operation. Som sagt klarar sig den stora majoriteten med grundbehandling i form av träning. För en digital variant av den här typen av behandling kan du ladda ner appen Joint Academy. Du kan välja att börja med att få diagnos av ortoped eller påbörja din behandling direkt. Oavsett har du hela tiden stöd av en personlig fysioterapeut.