Christine Arve

Processad mat leder till överätande och viktuppgång

Uppdaterad: november 6, 2019

Det pågår ett ständigt krig mellan olika dieter och vilken kosthållning som egentligen är bäst. Många försöker titta på forskningen, men det kan vara svårt att hitta klara svar där – även om många hävdar att bevisen pekar på det ena eller det andra. Det är nämligen väldigt svårt att forska på kost och hälsa. Därför kan vi inte säga om LCHF eller 5:2-dieten är bättre än paleo eller medelhavskost. Däremot finns det vissa saker som är gemensamt för i princip alla kostrekommendationer, bland annat att vi bör undvika ultra-processad mat.

Läs istället om att gå ner i vikt med hjälp av kost på artros.org.

Vad är processad och ultra-processad mat?

Processad mat (alternativt bearbetad mat eller förädlad mat), kan vara knepigt att definiera. Vanligen tänker vi antagligen på saker som fryspizza, fiskpinnar eller pulvermos. Begreppet är dock bredare än så. Man kan också se det som en skala, där mat kan vara mer eller mindre processad. Exempelvis är grovt bröd mindre processat än vitt bröd. Ett koncept för att förtydliga den här skalan inom forskningen är NOVA-systemet. Här delas livsmedel in i fyra grupper. 

Den första gruppen är oprocessad eller minimalt bearbetad mat. Hit hör t.ex. frukt, grönsaker, kött, ägg och mjölk. Om den här typen av livsmedel har exempelvis kylts, torkats, frusits ned eller tillagats för att hålla längre räknas de som minimalt bearbetade. 

Den andra gruppen är processade ingredienser. Med det menas exempelvis oljor, smör, salt och socker. Dessa har förädlats från naturliga ingredienser så pass mycket att de inte är menade att konsumera direkt. De är istället till för att förhöja livsmedel från grupp 1.

Grupp tre är processad mat. Hit hör saker som inlagd frukt och grönsaker, ost och bröd. Dessa har framställts genom att addera salt, olja eller socker till livsmedel från grupp 1 för att förhöja smaken eller förbättra hållbarheten. Oftast består maten i den här gruppen av två-tre ingredienser. 

Den fjärde gruppen, ultra-processad mat, innehåller det vi tänker på som snabbmat. Hit räknas exempelvis läsk, frysmat och chips. Dessa framställs helt eller delvis utan hela produkter från grupp 1. Dessa livsmedel innehåller inte bara olja, socker och/eller salt, utan även modifierade ämnen som inte längre liknar en intakt källa från grupp 1, exempelvis vassle eller gluten. Här tillsätts även ämnen för att förändra matens naturliga färg och smak. Dessa livsmedel designas för att vara färdiga att äta, uppmuntra aptit och ha hög lönsamhet. 

Ny studie visar samband mellan processad mat och viktuppgång

Det har länge funnits teorier om att ultra-processad mat leder till viktuppgång, men fram tills nyligen har inget sådant samband kunnat bevisats inom forskningen. En studie som publicerades i somras har dock lyckats klarlägga ett samband.

I studien fick 20 deltagare (10 män och 10 kvinnor) äta oprocessad mat i två veckor och ultra-processad mat i två veckor. Vilken av dessa som gjordes först varierade. Under varje fas fick deltagarna tre måltider dagligen, där de fick äta så mycket eller lite de ville under en timme. Måltiderna i de två olika dieterna hade designats för att vara likvärdiga i totalt antal kalorier, fördelning av makronutrienter (protein, fett och kolhydrater), socker och fibrer. Den stora skillnaden låg därmed i fördelningen av oprocessade och ultra-processade livsmedel. 

De som fick äta ultra-processad mat åt mer och gick upp mer i vikt än de som åt oprocessad mat. Detta innebär att viktkontroll inte bara handlar om “kalorier in – kalorier ut”, utan även om vilken typ av livsmedel som används. 

För konkreta tips på hur du kan lägga om kosthållningen kan du läsa mer i vårt tidigare inlägg.