Christian Anker-Hansen

Sjukskrivning vid artros kan i vissa fall vara ett alternativ

Uppdaterad: september 18, 2019

Artros är en kronisk ledsjukdom som blir allt vanligare. Då sjukdomen påverkar vardagslivet i stor utsträckning kan det ibland bli svårt att fortsätta arbeta som vanligt. I dessa fall är det en god idé att prata med sin arbetsgivare om exempelvis andra arbetsuppgifter eller kortare arbetsdagar. Det kan också bli aktuellt med sjukskrivning vid artros, även om detta inte bör ses som en primär lösning.

Artros blir allt vanligare

Artros är en av våra vanligast förekommande sjukdomar. Faktiskt är det så att i Sverige har mer än 25% av befolkningen över 45 år sökt sjukvård på grund av artros. Det är således en myt att artros bara drabbar äldre människor. 

Riskfaktorer att drabbas av artros är bland annat övervikt, inaktivitet och tidigare ledskador. Samtliga av dessa ökar i samhället eftersom vi idag oftare äter onyttigt och för mycket i förhållande till vad vi behöver samt rör oss för lite, vilket bland annat är ett resultat av mer stillasittande arbeten. Ledskador kan uppstå vid skador såväl som vid idrott och även om vi ironiskt nog rör oss för lite till vardags så idrottar vi mer och mer. Vi åker på skidsemester, deltar i motionslopp och så vidare.

Vanligast är att artros i knä eller höftled leder till symtom som stelhet, belastningssmärta och nedsatt funktion. Men det är sällan symtomen är så uttalade att man inte klarar vardagen och behöver vara sjukskriven från sitt arbete. 

Läs mer om riskfaktorer på artros.org.

Vad är sjukskrivning?

Men vad innebär en sjukskrivning egentligen? Sjukskrivning, eller sjukpenning som det egentligen heter, är en omställningsförsäkring. Det är alltså en försäkring som samhället erbjuder oss som ett ekonomisk skyddsnät om vi skulle bli långvarigt sjuka. Har du en kronisk sjukdom ska du t.ex. kunna genomgå behandling utan att förlora ditt jobb eller hamna i ekonomisk kris. Sjukpenning är alltså en unik förmån vi har i Sverige. 

Försäkringskassan betalar ut över 200 miljarder kronor om året i olika typer av försäkringar, där sjukpenning är den största utgiften. Eftersom sjukpenning kostar så mycket finns också tydliga regler för läkare när och hur man kan sjukskriva en patient. Den viktigaste regeln är att det ska finnas vetenskapligt stöd för att sjukskrivning kan hjälpa patienten att bli frisk. Vid artros i knä eller höftled finns egentligen inget vetenskapligt stöd för att symtomen vid artros botas av sjukskrivning, framförallt eftersom sjukdomen är kronisk och ingen botande behandling finns. Försäkringskassan har därför gett läkarna tydliga riktlinjer att sjukskrivning endast ska användas i undantagsfall vid svår artrossjukdom under korta perioder. 

Sjukskrivning vid artros

Av alla sjukskrivningsdagar i Sverige står knäledsartros endast för 2% och höftledsartros för ännu mindre. Men eftersom artros är så vanligt även i yrkesför ålder så blir de samhällsekonomiska konsekvenserna ändå stora. I en studie från 2013 visade man bland annat att har man knäledsartros är risken dubbelt så stor att man blir sjukskriven. Detta är i jämförelse med en ledfrisk individ i samma ålder med samma sysselsättning. Risken att bli förtidspensionerad, det vill säga att få sjukersättning (eller aktivitetsersättning, som det heter idag), ökar med 40-50%.

Undersökningar i Sverige gjorda av BOA-registret (Bättre Omhändertagande av patienter med Artros) har visat att sjukskrivningarna vid artros varierar mycket i riket. Vid första besöket på artrosskola för patienter med knä- och höftledsartros har Gotland lägst andel sjukskrivna – endast 6-7% – medan Jämtland har flest andel sjukskrivna – hela 19-21%. Troligen beror dessa skillnader mer på hur vården hanterar artrospatienter än på hur sjuka patienterna faktiskt är. Sjukskrivningen kan exempelvis vara ett tecken på att vården inte vet hur sjukdomen ska behandlas.

Ett bra alternativ till sjukskrivning kan vara förebyggande sjukskrivning där man får betalt för att genomgå en behandling för artros. Vid artros i knä- och höftled har man visat att långvarig handledd träning är den grundläggande behandlingen. Sådan behandling ges i så kallad artrosskola som erbjuds på de flesta vårdcentraler,  men även i digital form med Joint Academy. Man har i BOA-registret kunnat visa att av de som var sjukskrivna för knäledsartros så hade 25% kommit tillbaka till sitt arbete 1 år efter att de påbörjat artrosskola.

Läs mer om artrosskolan i ett tidigare inlägg.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inte finns något vetenskapligt stöd för att sjukskrivas vid artros. Däremot finns det starkt vetenskapligt stöd för att långvarig, handledd träning hjälper vid artros och även minskar risken att vara borta från arbete.