Christian Anker-Hansen

Ska jag genomgå protesoperation för min artros – eller inte?

Uppdaterad: september 28, 2020

Ungefär 1 av 4 svenskar har artros; en sjukdom som ständigt ökar eftersom vi rör oss mindre och mindre och blir allt tyngre. Knä- och höftlederna är de leder som ofta drabbas av artros och det är även dessa som kan ge betydande problem med stelhet och belastningssmärta. 

Men, bör man genomgå protesoperation för artros som ett första steg i sin behandling – eller finns det andra vägar att gå för att minska besvären?

Inga mirakulösa substanser botar artros, men träning lindrar avsevärt

Artros innebär att leden degenererar, det vill säga en nedbrytningsprocess av leden och framför allt ledbrosket som går snabbare än vad kroppen hinner reparera. Artrosforskare letar därför efter metoder för att få degenerationen att bromsas eller avstannas. Än så länge finns ingen “mirakulös” substans som kan bota artros, förutom – träning. 

När leden gör det den är tänkt för, alltså röra på sig, bildas näringsrik ledvätska. När ledbrosket belastas så sugs denna ledvätska in i det nedbrutna brosket och reparation sker.

Man har i massor med studier kunnat visa att träning hjälper vid artros – särskilt artrosspecifik, handledd träning i små doser som utförs regelbundet under en längre tid.

Artrosspecifik träning har länge erbjudits i Sverige, detta i form av artrosskolor. Sedan 2017 finns även digital artrosbehandling som erbjuder individuell, handledd träning som patienter kan utföra var och när som helst. Detta ligger i linje med att vård ska vara lättillgänglig (något som står i Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen).

I en nyligen publicerad studie från Lunds universitet har man dessutom räknat ut att digital artrosbehandling med Joint Academy är mycket billigare för samhället. Denna behandling kostar nämligen bara 25% av vad den fysiska artrosskolan kostar. Om hälften av alla patienter med artros – som idag går i fysisk artrosskola – istället hade gått digitalt, skulle sjukvården spara 87 miljoner kronor per år.

– Varför vill då så många patienter opereras om det finns en sådan bra och kostnadseffektiv behandling vid artros?

Detta är en fråga som både läkare, fysioterapeuter och politiker ställer sig. Kanske ligger svaret i att sjukvården under lång tid inte uppmärksammat artrossjukdomen och det vanligaste beskedet man förr fick från sin allmänläkare var att: “Artros går inte att bota, så du får leva med det tills du är så dålig att du kan få en operation”. Tyvärr är detta ett vanligt besked att få, även om det är helt fel. 

Operation kan också verka lockande då det innebär en radikal förändring; man tar ju faktiskt stora risker genom att skära upp leden och ersätta den med en konstgjord protes. Många tänker att: “Detta måste ju leda till förbättring!”. På grund av denna vanliga uppfattning, är operationer alltid förenade med en mycket stark placeboeffekt. Dessutom kan operation verka lockande då det är en “quick-fix”, det vill säga en snabb åtgärd som inte kräver någon ansträngning.

Risker med operation

Om man är av denna uppfattning, bör man dock ta i beaktning att en protesoperation innebär ett stort och smärtsamt ingrepp förenat med betydande risker; framförallt blodproppar och infektion. Faktum är att det inte finns något annat kirurgiskt ingrepp som innebär så stor risk för blodpropp som protesoperation gör. Detta beror på att man ligger still länge och opererar under lång tid, med stor vävnadsskada som följd. Dessutom bankar man inuti det blödande skelettet. 

I en stor studie från Japan fann man blodproppar hos hela 24,3% av de som opererats med knäprotes, och hos 12,6% hos de som opererats med höftprotes (detta trots att de flesta patienterna behandlas förebyggande med läkemedel mot blodproppar). 

Trots riskerna blir de flesta patienterna nöjda med sina proteser. Enligt våra svenska knä- och höftprotesregister, ligger tioårs-överlevnaden för en protes i knä och höft runt 96-97%.

– Men varför ska man genomgå ett så dyrt och riskfyllt ingrepp när träning kan ge både smärtlindring och ökad funktion?

Man bör ta i betraktelse att även om en protes sitter som den ska, och ortopeden är nöjd, så är 10-20% av patienterna inte nöjda efter operationerna – ofta på grund av stelhet och kvarvarande smärta i mjukdelar i den opererade leden.

Samhällskostnader för operation

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör man även se på kostnaderna förenade med knä- och höftproteskirurgi. I Sverige opererar vi årligen ungefär 15.000 knäproteser till en kostnad av ungefär 1 miljard kronor och ungefär 18.000 höftproteser, också till en kostnad av ungefär 1 miljard kronor. Skulle vi operera alla med artros, skulle det således kosta samhället extremt mycket pengar. Då artros är den sjukdom i världen som ökar mest (efter diabetes och demens), skulle det alltså kosta samhället mer och mer i framtiden. 

I en nyligen publicerad studie från Australien, räknar man med en ökning med över 276% för knäproteser och 208% för höftproteser fram till 2030 – alltså om bara tio år. Detta på grund av att övervikt och fetma ökar, i kombination med att befolkningen rör på sig allt mindre. Således ökar ledbelastningen och artros. Sannolikt kan vi räkna med liknande siffror i Sverige, även om förekomsten av fetma och övervikt är något större i Australien.

Sammanfattningsvis:

Man kan dra slutsatsen att många av oss har, eller kommer att få, artros i knä- och höftled, samt att den enkla, billiga och ofarliga – men faktiskt även effektiva behandlingen – är att träna leden – gärna digitalt med Joint Academy. Dessvärre kommer 10-20% av alla med artros behöva en operation med ledprotes. Men – målet är att slippa operation på individnivå (på grund av de risker som är förenade med en operation), och även på samhällsnivå eftersom det kostar betydande summor.

Christian Anker-Hansen
Specialistläkare ortopedi och allmänmedicin
Joint Academy