Christine Arve

Hur stillasittande och fysisk inaktivitet påverkar hälsan

Uppdaterad: september 11, 2019

Våra kroppar är byggda för aktivitet. Men idag när vi har stolar, bilar och soffor så rör vi på oss allt mindre. Ökat stillasittande har kopplats till ökad risk för flera hälsorisker och sjukdomar. Men varför är det så? Och hur kan man motverka de negativa effekterna?

Läs istället om träningsmotivation på artros.org.

Vad händer om man inte tränar?

När vi är unga så är kroppen bra på att hålla sig frisk och stark utan att vi behöver tänka speciellt mycket på vår fysiska förmåga. Men efter 30-årsåldern minskar vår syreupptagningsförmåga, benmassa och muskelstyrka – om vi inte gör något åt det. Den som inte tränar får därmed ett svagare skelett och sämre lungkapacitet, bland annat. Svagare muskler kan även resultera i felbelastning av lederna, vilket kan leda till exempelvis ryggproblem.

Har man en livsstil som innebär mycket stillasittande ökar även risken för flera hälsorisker och sjukdomar. Exempelvis har fysisk inaktivitet kopplats till förtida död, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, vissa typer av cancer och psykisk ohälsa. Det är dock viktigt att poängtera att den som är stillasittande en stor del av dygnets timmar inte nödvändigtvis kommer att drabbas av något av detta, utan att det handlar om en ökad risk.

Hur påverkar träning kroppen?

Rörelse påverkar kroppen positivt på många sätt och i flera steg. När du är fysiskt aktiv ökar exempelvis blodcirkulationen i kroppen, vilket gör att cellerna kan ta upp mer syre. Det förbättrar i sin tur kroppens förmåga att ta hand om saker som förhöjda blodfetter och stresshormoner. Det gör att du känner dig mer tillfreds och sover bättre. Bättre sömn gör det lättare för både kroppen och hjärnan att återhämta sig. Fysisk aktivitet förbättrar på så vis välmåendet i mycket stor utsträckning. Det gör att träning kan användas som en slags medicin mot allt från depression till ledsmärta.

Idag rekommenderar man 150 minuters aktivitet med måttlig intensitet (t.ex. trädgårdsarbete, promenader eller cykelturer i relativt lågt tempo) och 75 minuter på högintensiv nivå (löpning, spinning eller liknande) per vecka. Aktiviteten bör pågå under minst 10 minuter. Det ska också gärna vara en kombination av konditions- och styrketräning. Är man över 65 år behöver man även träna balansen. Rekommendationen är att dessutom undvika långvarigt stillasittande och ta “bensträckare” regelbundet.

Fortsätt läsa om träningens betydelse för hälsan.

Skillnaden mellan stillasittande och fysisk inaktivitet

Ofta likställs stillasittande och fysisk inaktivitet, men detta behöver inte nödvändigtvis vara samma sak. Sittande kan vara mer aktivt än stående – och stående kan i vissa fall vara sämre än att sitta. Detta har upptäckts i en studie som tittade på aktivering av bålmuskulaturen (muskler i mage och rygg). Här jämfördes sittande i olika typer av kontorsstolar med stående. Ståendet i sig har därmed inte några fördelar i sig, jämfört med stillasittande. Av den här anledningen bör man fokusera mer på att uppnå målen för fysisk aktivitet per vecka, snarare än att minska tiden av just stillasittande.

Läs mer om stillasittande och fysisk inaktivitet i Läkartidningen.

Att röra på sig är extra viktigt för den som har ont i lederna – men det kan också vara extra svårt. Då kan det vara bra att ta kontakt med en fysioterapeut (sjukgymnast) som kan utforma ett träningsprogram efter de individuella förutsättningarna. Ett sätt att göra detta är via Joint Academy, ett digitalt behandlingsprogram för höft- och knäledsartros. Varje patient får en kombination av sjukgymnastiska övningar och utbildning. Personlig handledning av fysioterapeut ingår.